Tonårsgraviditeten

När vi ställs inför ett namngivet mänskligt tillstånd finns det, på en rak fråga om vad detta tillstånd handlar om, ofta färdiga formuleringar och bestämningar att till. Ta fallet tonårsgraviditet. Vad, varför och hur är tonårsgraviditet någonting inom vardagens avtrubbade tolkningsutrymme?

Tonårsgraviditet är ett samhällsproblem. Kanske är det ett personligt problem, men i huvudsak måste vi nog sluta oss till att det är ett problem för Leviathan – samhället. Ty det är ju detta monster som alltid får bära den moderna personlighetens problem, och sådan hantering kostar. Vi talar således om ett samhällsproblem.

Tonårsgraviditet är ett drifternas problem. Unga människor är inte mogna utan impulsiva. Tillsammans med ungdomens nyfikenhet har vi en mycket dålig kombination, som inte kan leda till något annat än problem. Vi talar således om ett drifternas samhällsproblem.

Tonårsgraviditet är ett onödigt problem, ett problem som stör ordningen. Det uppstår då unga människor, i sin särskilda fertilitet, genom ohörsamhet till skolans sexualundervisning och vuxnas råd ägnar sig åt oskyddat sex. (Förvisso kunde sexualundervisningen förbättras och preventivmedlen förfinas… ja varför utvecklar samhället inte en metod som tillfälligt steriliserar alla människor upp till 20 års ålder?) Tonårsgraviditet är något som sker i ett möjligheternas samhälle, med luckor i ordningen och redan. Vi talar således om ett drifternas onödiga samhällsproblem.

Tonårsgraviditeter är inte bra för samhället. Kroppen är inte färdig. Det kan vara skadligt. Skadade kroppar är inte bra. Unga människor kan hamna efter i skolarbetet. De kan hamna i dåligt sällskap. Det är inte bra för barnen. Det är inte bra för samhället. Unga människor är inte mogna att ta hand om andra (särskilt inte barn). De – ungdomarna – kan ju inte ta hand om sig själva, ty annars skulle vi ju inte ha några tonårsgraviditeter. Vi talar således om ett skadligt drifternas onödiga samhällsproblem.

Bortom vår trubbighet hopar sig frågorna: Vad är tonårsgraviditet? Vari består detta samhällsproblem ? Varför finns det överhuvudtaget någonting som heter tonårsgraviditet? Vad är det som gjort det möjligt att skilja ut en abnormalitet – tonårsgraviditet – ur ett allmänt mänskligt fenomen – graviditet? Hur ser gränserna ut för tonårsgraviditetens formulering?

Till att börja med kan vi försöka att rita upp några detaljer i detta problems mänskliga arkitektur. För det första är tonårsgraviditet ett problem som rör graviditet – d v s det biofysiska fenomen där tillväxten av en ny människa sker i kroppen hos en annan människa. För det andra är tonårsgraviditet ett problem som rör vad vi kommit att kalla för det kvinnliga könet. För det tredje är tonårsgraviditet ett problem som rör en särskilt namngiven undergrupp till den allmänna kategorin kvinna, nämligen den grupp människor som befinner sig mellan det fjortonde och det tjugonde levnadsåret, s k tonåringar. Samhällsproblemet tonårsgraviditet kräver alltså en gravid kvinna som befinner sig i tonåren för att existera.

Det har var ju inte så svårt, vi kan ju nästan höra alltsammans bara på namnet. Vår lilla kartläggning av detaljer, eller de nödvändiga ingredienserna i problemets arkitektur räcker dock inte om vi vill nå någon slags utökad förståelse om vad tonårsgraviditet kan vara för någonting. Vi måste arbeta vidare, såväl diakront som synkront (för att använda ett fint ordpar).

Till att börja med måste vi inse att tre dessa ingredienser inte räcker särskilt långt om man vill koka en sådan soppa som tonårsgraviditet. Vi måste titta bredare i samtiden. Dessutom duger det inte att ta dessa ingredienser för givet, som eviga och stabila, som a-historiska. Vi måste titta djupare i samtiden.

För det första befinner sig dessa tre "grundläggande" ingredienser – gravid, kvinna, tonåring - inte i ett vakuum. Istället är det faktiskt så att de aldrig skulle kunna mötas i någonting så särskilt som en tonårsgraviditet om det inte vore för att de befann sig i vad vi skulle kunna kalla för ett socialt sammanhang. Det är nämligen i ett sådant som de själva skapats, och det är bara i ett sådant som de har kunnat mötas och samverka med varandra och andra sociala ingredienser för att bilda underlag för tonårsgraviditeten och de kunskaper, regler, normer och institutionella arrangemang som omgärdar detta samhällsproblem. Det är bara i en särskild socialitet som vår – marknadsekonomi, skolgång, lönearbete, familjeliv, arbetslöshet, försörjningsplikt, moderskap, faderskap, demokrati o s v – som tonårsgraviditeten kan finnas. Tonårsgraviditeten skulle aldrig uppstå eller identifieras som fenomen utanför en särskild socialitets maktrelationer. Vi måste således studera tonårsgraviditeten som något särskilt i samtiden. Vi måste försöka kartlägga vilka särskilda relationer av kunskap det är som möts i tonårsgraviditeten.

För det andra kan vi inte ta dessa tre ingredienser för givet då vi försöker att röra oss in i vår vår samtids socialitet för att försöka förstå tonårsgraviditeten på allvar. Dessa ingredienser utgör nämligen, precis som tonårsgraviditeten, också de särskildheter i samtiden. Detsamma gäller förstås, vilket komplicerar det hela ytterligare, också för den kontext som jag vådligt försökte frysa runt om problemet och dess tre ingredienser. Ingenting mänskligt kan leva utanför människans historia, inte ens det vi brukar kalla för våra kroppar.

Samtidens graviditet, kvinna och tonåring har såldes en historia – de är inga historiska upptäckter, de är historiska skapelser. För att vidga vår förståelse för samhällsproblemet tonårsgraviditet måste vi således söka historiskt efter formationen av dessa tre särskildheter. I en sådan historisk efterforskning kommer vi också finna att samtidens kontext utgör någonting som är på samma nivå som ingredienserna själva; att ingredienserna och kontextens olika delar är sammantvinnade. Ty tonårsgraviditeten har bara kunnat uppstå som problem i formuleringen av demokrati, skolgång, marknad, lönearbete, kvinnlighet, manlighet, ungdom, familj, sjukhus, kuratoriska mottagningar, det medvetna subjektet, individen; i formuleringen av vår tids samhälle och människa.

För att förstå samhällsproblemet tonårsgraviditet måste vi alltså både försöka analysera de samtida maktrelationerna som formulerar och upprätthåller problemet, samt försöka spåra dessa relationers historia, d v s leta efter upprinnelsen till vår tids kunskaper, regler och särskilda subjektpositioners. Vi måste ägna oss åt vad Michel Foucault kallade för en kritisk ontologi av vår samtid och oss själva.

Således: tonårsgraviditet är inget samhällsproblem utan ett samhälleligt problem, d v s tonårsgraviditet är inte någonting som kommer utifrån och in i ett ordnat samhälle (och som därför av princip bör omslutas för att utrotas), utan någonting som kommer inifrån en särskild samhällelighet vilken bestämt vad och hur en riktig människa skall vara. Det är bara en sådan riktig människa som kan diagnostiseras som ”tonårsgravid” (för att sedermera botas eller hanteras).