Det går inte att få fram NA:s debattartiklar via deras webbsida. Följer istället nedan i mer eller mindre publicerat skick."De flesta bedömare är överens om idrottens positiva betydelse för ungdomars fysiska hälsa och välbefinnande. Riksidrottsförbundets (RF) undersökningar visar att idrotten även har en viktig social betydelse i form av minskad stress och positiva relationer till kamrater och ledare (RF 2005:5).
Glädjande nog är också idrott och träning vanligt bland ungdomar. I en undersökning utförd av RF svarade 51 % av tjejerna och 62 % av killarna mellan 13-20 år ja på frågan om de tränade och tävlade i en idrottsförening. På frågan om man tränade på egen hand svarade hela 74 % av killarna och 72 % bland tjejerna ja (RF 2005:6). Träning och motion är någonting som en majoritet av både tjejer och killar mellan 13-20 år ägnar sig åt.
Mot denna bakgrund är det olyckligt att idrottens medierapportering så fullständigt domineras av män och killar. Historiskt sett har kopplingen mellan idrott och maskulinitet varit stark, vilket bl a betytt att kvinnors idrottsutövande under lång tid har uppfattats med stark skepsis, men detta synsätt borde nu vara just historia (RF 2007:2).
En uppsats från Mittuniversitet (2006) visar att Sundsvalls två lokala tidningar ger mäns idrottande markant mer utrymme jämfört med kvinnors idrottande. I undersökningen av Sundsvalls tidning fick t ex herridrotten nästan åtta gånger mer utrymme än damidrotten och i Dagbladet handlade endast 19 av 131 undersökta artiklar om kvinnors idrottande.
En kartläggning av svensk tv-sport (SVT, TV3, TV4 och Kanal 5) under 2005 visar att kanalerna sände 1273 timmar herridrott jämfört med blott 197 timmar damidrott (RF 2007:2).
En huvudräkning som en av författarna till denna artikel gjort under februari månad 2009 (2/2-28/2) visar på samma tendens hos Nerikes Allehanda (NA). I 865 publicerade bilder på idrottande människor (eller med anknytning till idrotten) valde redaktionen att visa 196 kvinnor mot 669 män.
Sportsidorna har stor betydelse för många ungdomar och medierna bär ett stort ansvar i att försöka representera alla läsare. En viss variation i rapporteringen måste kanske accepteras men den fullständiga skevhet som råder idag är dock svår att motivera och acceptera.
NA är ett nyhetsmedium som gör anspråk på att fylla en viktig demokratisk roll i samhället. Då är det viktigt att rapporteringen från idrottens värld görs på ett så sakligt och trovärdigt sätt som möjligt. Att nästan 80 % av bilderna i NA:s sportsektion under en månad visar män och blott 20 % kvinnor får oss att tänka på förlegade värderingar där idrott kopplas samman med män och manlighet.
Med anledningen av att det idag är den internationella kvinnodagen menar vi att detta är en viktig aspekt att beakta i diskussionen om jämlikheten mellan könen. Givetvis finns det andra områden av lika stor eller större betydelse men med tanke på hur många ungdomar som ägnar sig åt idrott och träning är mediernas rapportering från denna värld central. Medierna speglar samhället men de är också med att forma framtiden. Den som inte ser skymten av potentiella förebilder riskerar också att tappa motivation och möjlighet att se sig själv som idrottare i framtiden.
Vi vill därför uppmana NA att visa gott föredöme i arbetet för ett mer jämställt samhälle och reflektera över den bild som förmedlas av idrotts(män)niskor på sportsidorna. Låt oss se en förändring redan nu till våren.
Markus Klinton
Doktorand och lärare i företagsekonomi, Handelshögskolan och Demokratins villkor, Örebro universitet
Jenny Ahlberg
Forskare i sociologi, Demokratins villkor, Örebro universitet
Daniel Arvidsson
Gymnasielärare i svenska och historia, doktorand i historia, Demokratins villkor, Örebro universitet
Källor
Idrottens sociala betydelse, FoU-rapport 2005:5, RF
Ungdomars tävlings- och motionsvanor, FoU-rapport 2005:6, RF
Tolvhed, H, Sexualisering och trivialisering av kvinnliga idrottare i medier, i FoU-rapport 2007:2, RF
Brohlin, M & Granevik, J, Männen, kvinnorna och sporten, uppsats från Mittuniversitetet, 2006"
Inlägg
