Min vita hud  Min mörka röst  Min kropp är en eventualitet placerad i sitt rätta sammanhang  Jag har inget eget rum  Mitt är utlagt som en enorm hall  Så länge jag undviker skuggan kan inget drabba mig  Komma åt mig  Få mig att känna mig underlägsen  Känna skuld  Skam  De som förefaller mig överlägsna är blott mer  Inte annat   Deras framgång sätter avtryck i vårt gemensamma museum  Mina likar  Jag kan beundra eller besegra dem  Inte undfly  Där alla ni andra lever i skuggan av mig och min överman är det så jävla synd om oss

Fattiga och rika

Apropå en ledare i DN idag av en viss M Molander: 

http://www.dn.se/ledare/signerat/matilda-molander-kapitalist-men-inte-utsugare/

I sin tur apopå en viss debattartikel från OxFam igår: 

http://www.dn.se/debatt/varldens-atta-rikaste-ager-lika-mycket-som-fattigaste-halften/ om världens inkomstklyftor 

Tidigare Molander skriver idag: 

"Rika blir visserligen rikare, men inte för att de har händerna i fattigas fickor."

Ja... och i en annan tid kunde en av hennes många historiska fränder konstatera att:

 "Atenarnas välmående ökar visserligen  men inte för att de har sina slavar inlåsta om natten." 

Tankar vid gränsen om det som blivit centralt och inte längre ägnas en tanke

Lägg av   LÄGG AV   Denna vedervärdiga orgie av ord om solomän eller sk band   Sista gången hit och sista gången dit   Så dåliga Så dåligt   Kejsaren är naken   Är det ingen jävel som är vaken   

Fellow foucauldians. Receiving info on this millennial blow to the naive idea of progress. Never have we wanted so dear to be wrong.