Sitter här på en lunchrestaurang någonstans i Sverige och känner mig som ett litet utsnitt av de Niros karaktär i (den för övrigt rätt kassa) filmen The fan.

Likt Istanbuls eller Armenelos stadsvandrare lever jag nostalgin.

Jag föddes gammal.

Allt annat är charad.

Ok, en vecka har gått.

The management poet.

Den sämsta av två världar kallade jag det med en blandning av ironi och allvar. Kanske hade jag mer rätt än jag anade.

Här är problemet;

Lika lite som du kan dra lidandet ur poeten kan du dra tidstudiemannen ur managern.

Det effektiva lidande som där ur uppstår förefaller inte ett dugg bättre än dess slösaktiga dito.

Fortsättning följer.

Om att arbeta med mål

Varje ej målsatt tidsenhet över 20 % av arbetad tid minskar potentiellt effektiviteten med 80 % under den arbetade totaltiden under ett givet arbetsintervall (t ex en arbetsdag = 8 timmar).

Igår pressades jag som aldrig förr.

Som alltid tror man att kraften i kraven är någonting som tränger sig på utifrån. Något okänt som hotar en hjärna i ordning.

Inget kunde vara mer fel. Fienden rör sig inom oss. Om en nalle med ganska litet - men alldeles lagom - förstånd greppar det, borde det väl inte vara så svårt för en annan.

Idag känns det bättre. Jag är bra. Det är återigen min fulla övertygelse.

Management Poet

I all min ödmjukhet - jag är verkligen uppfylld - har jag nu förlänat mig själv titeln Management Poet. Åhhh är det inte ett underbart vedervärdigt uttryck. Jag älskar det redan.

En fantastisk förening, som det sämsta ur två världar. Jag tror faktiskt inte att det kan bli bättre än såhär. Poeten har väl aldrig levererat någon nytta, aldrig gjort någon nöjd, allra minst sig själv. Managern å sin sida har väl aldrig gjort något annat än nytta. Till vems glädje? Det vet ingen.

Nåväl låt mig ge er ett litet smakprov:

Om vardagsfokus

Kom ihåg följande. Det är i detaljerna – de många små – som vi tjänar eller förlorar pengar.

När en medarbetare i din lokala livsmedelsbutik (nummer 125 i den stora kedjan) genom en specifik handling får dig att köpa en av deras egna varor där de har en vinstmarginal på 5 kronor istället för 2 kronor som hos märkesvaran, då skapar medarbetaren historia, eftersom hon gör det 150 gånger till samma år, liksom hennes 450 kollegor. Tillsammans har de då genom sina vardagshandlingar ökat företagets vinstmarginal med 202 500 kronor.

Detta gäller alla typer av verksamheter. Det är en lagbundenhet. Rätt handling i rätt ögonblick ger önskat resultat.

Framgång handlar således inte i huvudsak om de stora planerna, strategierna eller rapporterna. De fyller säkert sina syften – men det är vare sig i eller genom dem som vi bygger mer lönsamma och framgångsrika företag.

Låt mig ta ett annat exempel.

Det är t ex knappast i eller tack vare årsplanen för min löpning som jag utvecklas till att springa Lidingöloppet på under 2,5 timme. Även om min plan kan ge viss överblick om vad jag skall eller borde göra så är det i själva görandet som det händer. Den faktiska grunden för min prestation i Lidingöloppet den 26 september läggs alltså vid varje träningspass, 5 dagar i veckan under de år som föregår loppet.

Och notera följande: I slutändan är det stora loppet relativt betydelselöst. Det centrala är nu livet som löpare det som jag lever dag efter dag - på topp. Häri ligger nyckeln till all reell framgång, oavsett om det handlar om företagande eller löpning.

Vardagsfokus!

Om orden på pappret ter sig banala är ointressant. Allt handlar om hur orden ligger i munnen.

Gradvall om Horn i DN 110918

Stack ut och sprang. Regnet hade dragit bort nu. Det gjorde ingenting. Visserligen torkade solen marken men de blöta stenarna fortsatte att viska ditt namn. Jag sprang där över vägen - som en annan Don Quijote - och samlade på dem. Det är fan inte klokt att vara människa. Och glad skall man vara. Och det är jag - hur jobbigt det än känns. Det är väl bra att man får kämpa lite granna. Gratis är skit.

Jag upprepar:

Vad man i åtrån till allt det där som inte blev av, som nu inte får plats, glömmer, är det faktum att skapandet av det nya avkräver lika mycket som upprätthållandet av de gamla.