onsdag, mars 11, 2009

Det är lustigt

Det är lustigt. Förhandlingarna mellan LO och SN bryter samman (LO vill inte skära in anställningstryggheten, vilket motparten förstås vill)

En kommentar på SvD (se också DN, Sydsvenskan, GP) fick mig att tänka på hur olika somliga människor verkar tro att olika människor är och fungerar. Ett vanligt argument för bonusar och fallskärmsavtal bland högre chefer är ju att dessa krävs för att man skall få rätt person på rätt plats och att den rätte skall göra ett bra jobb. Samma chefer anser tydligen att andra psykologiska regler verkar på "arbetaren". Sämre anställningsskydd och sänkta löner skall här motivera personalen.

Det är så logiskt jag fattar ingenting sjunger en känd och fildelad artist, om jag inte missminner mig. Jag fattar direkt. Orwell för länge sen´

2 kommentarer:

  1. Rätt person eller kanske en psykopat?
    Många i ledande ställning'är det-konstigt!

    Arbetaren-bör veta sin plats men
    vara beredd att axla även företagets problem!
    Sänka sin lön-allt för allas bästa eller
    bara för ägarnas-aktie ägarnas?

    Sen går det en tid och en dag' säger
    chefen-ni får gå hem, vi lyckades inte
    rädda företaget men' tack skall ni ha!
    Känn er blåsta!!

    MVH Gladiatan

    SvaraRadera
  2. Hej Anononym.
    Jag vet inte om du håller med mig eller inte (det vet jag i o f s knappt själv).

    En god vän tipsade mig om Groucho Marx klassiska citat: "Those are my principles. If you don't like them I have others." Fantastiskt, inte sant. Skrattar varje gång jag tänker på det, rätt nördigt men sant...(Tack Johan)

    I denna fråga känner jag mig dock mer osäker på att inta detta förhållningssätt. Facket är visserligen i många fall inte mycket bättre än somliga arbetsgivare, t ex har de historiskt haft grymma problem att acceptera olikhet och oliktänkande. Vi kan samtidigt inte bortse från den roll som t ex LO spelat för de relativt rimliga villkor som den svenska arbetsmarknaden än så länge uppvisar. Detta har handlat om kamp och offer samt förstås kompromisser i relation till motparten. Utan kamp hade de sett annorlunda ut. Drömmen om ett harmoniskt samarbete mellan arbetsgivare och anställda är för evigt just en dröm. Det ligger liksom utanför det ägar- och kontraktssystem som vår samhällstyp bygger på. Sådant fint samarbete kräver andra ägarformer och relationer. Svårigheterna med detta och framförallt ett systemskifte är nu å andra sidan kanske lika stora... Förmodligen är uppgiften övermäktig vår självupptagna civilisation. Kanske nästa eller nästa kan lösa knuten.

    Drömmaren kan besöka följande länk: www.thezeitgeistmovement.com

    SvaraRadera